|
|
Massafabriken (Sulfat) i Marmaverken en g�ng med Europas h�gsta skorsten (106 meter). De fanns murade reglar
i st�l att kl�ttra p�. Dessa lossnade ibland och den som kl�ttrade upp, fick bygeln i handen, denne fick bryta
den p� plats igen, och kl�ttra vidare.
P� toppen kunde skorstenen svaja 50-60 cm i varje riktning om det bl�ste.
Sulfat- kom att ers�tta Sulfitprocessen av flera sk�l:
- Sulfat ger ett starkare papper
- Sulfat �r b�ttre l�mpat f�r tallved
- Sulfat klarar kemikalie�tervinningen b�ttre
- Sulfit anv�nds dock f�r specialpapper som finpapper, mjukpapper samt f�rtjockningsmedel. L�ttare att bleka.
Under 1920-tal anlades Marmaverkens sulfatfabrik.
Vid anl�ggandet var fabriken Europas st�rsta sulfatfabrik med en kapacitet av c:a 60.000 ton.
I anslutning till fabriken byggdes en n�ra tv� mil l�ng linbana till Vallvik.
Med linbanan transporterades sulfatmassa/pappersmassa (balar) till utskeppningshamnen i Vallvik vid kusten.
Ur wikipedia: "Med en str�ckning p� 19 km var linbanan Sveriges l�ngsta vid byggnadstillf�llet f�r att senare �vertr�ffas
av Kalklinbanan Forsby-K�ping och d�refter malmlinbanan Kristineberg-Boliden.
Samtliga tre anl�ggningar konstruerades av Nordstr�ms Linbanor".
Orsaken till att linbanan byggdes s�gs vara att SJ kr�vde f�r h�g frakt f�r att transportera massabalarna.
Linbanan nedlades 1959 och hela anl�ggningen nedmonterades.
I Juli 2017 finns bl.a. Rundvirke skog och Nordscan import (reservdelar till mopeder) p� platsen
En strejk br�t ut p� 1930-talet d� arbetarna vid marmaverken skulle l�nes�nkas.
�dalen, kravallerna & skotten, uppstod som en indirekt konsekvens av detta.
Pannorering �ver nuvarande anl�ggning - foto �r taget fr�n L�tg�rde, vid Marmen i Juli 2017
Marmavallen
|
|
|
![]()
|
